Ett par splitter nya sockiplast

Nog för att barn och jag inte alltid går hand i hand men är det något jag planerar ha i framtiden är det barnbarn. Kanske inte barn, men barnbarn är ett måste, mest för att jag ska vara berättigad att säga "förr", "på den gamla goda tiden", "jag minns det som om det var igår" och andra fraser som med jämnåriga blir alldeles för ihåliga för att vara trivsamma. Dessutom ska jag när jag är gammal vara gammal nog att ha egenupplevda berättelser om Gustav Vasa, romarna, Moses, Napoleon och hela historiegänget.

På den gamla goda tiden var det bästa med första dagen varje hösttermin att i smyg ha saknat alla klasskompisar och hela skolmiljön under sommarlovet och att dessutom få jämföra solbränna på armarna med de andra i klassen. Och, det som kunde vara både det bästa och sämsta, att vara klädd i en helt ny klädout-fit.

Imorgon börjar jag skolan och det är fullkomligt meningslöst att ha saknat någon jag aldrig har träffat. Går jag fram och ska jämföra färg på armarna gör jag med stor sannolikhet ett dåligt första intryck och de borde inte heller ha någon aning om hur gamla mina kläder är. Därför har såväl framlagd tröja som byxa en tid på nacken. Men när det kommer till strumporna slår jag på stort och lägger fram ett par splitter nya.